Gjutjärnskaminer

Redan på 1800-talet kom den första gjutjärnsspisen som än i dag nytillverkas i ett mer hanterligt format. Det normala höjdmåttet för en sådan spis är 360 millimeter och ofta är den lika bred som den är djup, det vill säga omkring 600 millimeter. Vikten på dessa spisar är 140 kg och värmeeffekten ungefär 4,7 kW. Det betyder att den har en uppvärmningskapacitet för cirka 100 kubikmeter. Gjutjärnsspisen är ofta utrustad med en övre, större lucka som är en eldstadslucka och en mindre som är asklucka med vilken också draget i spisen regleras. Ugnsluckan utgörs av en stor, under lucka och under den finner man en sotlucka. Man kan byta ut kokplattorna mot spisringar ovanpå gjutjärnskaminen om man vill det. Effekten av det blir att kokkärlet kan sänkas ner mot värmen och med ett mindre handtag kan man styra värmen till plattorna eller ugnen. Eftersom gjutjärnskaminen blir otroligt varm (det går inte ens att ha en termometer i den), behöver man isolera taket i ugnen med eldfast lera för att gjutjärnet inte ska spricka.

Vidare kan sägas att en nytillverkning av gjutjärnskaminen i dag är spisen på ben, som dock kommer av en äldre konstruktion. Man kan ta loss benen från spisen och välja att istället mura in den om man det vill. Ett vanligt förekommande mått på spisar som står på ben är ett djup om 500 millimeter, en bredd om 350 millimeter samt en höjd på 800 millimeter då den står på benen. Dessa spisar väger omkring 101 kg och värmeangivningen benämns vara 1,5 till 4 kw. Eftersom spisarna är mindre rymmer de dock i regel inte längre vedklabbar än dem som uppnår cirka 30 centimeter. Brinntidens längd bestäms förstås av både ved och sättet man eldar på, men man brukar tala om cirka 5 timmars brinntid.